En vän i tiden
Chockad och i tårar så tar jag emot beskeden att en nära vän har lämnat oss, en man som lämnat få oberörda. Jag vet inte vad jag ska göra med beskedet men att skriva verkar hjälpa för stunden.
Vi har hunnit med otaliga resor tillsammans, mc semestrar, fjällresor, filmuppdrag och allmänt magiska kvällar. Det enda jag önskar var att jag fått känna dig längre.
 |
| En kväll tillsammans i solnedgången i Tylösand. |
Jag har haft äran och möjligheten att spendera mycket tid med Johan ända sedan jag mötte honom sommaren/hösten 2006 när jag flyttade till Göteborg.
Johans passioner var många och har var ovanligt vass på det mesta, vare sig det gällde åka snowboard, bygga motorcyklar eller agera modell i reklamfilmer så var Johan ett säkert kort att vända sig till. Hans senaste passion inom crossfit (förlåt om jag kallar det fel Johan) tog honom långt, så långt att när vi sist pratade hade du målet inställt på VM nästa år, du var fokuserad, ivrig och taggad till tänderna. Men det vara annat också, du hade en ärlig inställning till livet och det sista du hade velat var nog att jag skulle vara såhär ledsen.
 |
| Johan i Voss under vår resa genom Norge |
 |
| En av flera midsommar vi hann fira ihop |
Alltid glad, alltid något spännande att berätta och alltid någon kunskap du kunde dela med dig när behoven kröp sig på. Behöver jag påpeka hur avundsjuk jag är på ditt underbara skägg, bättre skäggväxt kan man leta länge efter.
Det kommer kännas tomt utan dig, det kommer kännas långsamt utan dig och jag kommer tänka på dig ofta, kanske lite extra mycket när jag sätter mig på motorcykeln och du inte är där, framför mig, visande vägen framåt.
Låtvalen till filmerna känns än mer aktuella idag än då jag gjorde dem.
Det finns bara kärlek.